Prat

Prat

Bara en blogg


Ska vi ljuga eller tiga?

Ett och annatPosted by Per Enerud Tue, December 07, 2010 13:18:23


Wikileaks. Även jag vill säga något om det alla andra snackar om. Först: hur kommer det sig att amerikanska myndigheter inte har bättre kontroll över sina känsliga dokument? Hur kommer det sig, om det nu är så himla skadliga dokument som offentliggjorts, att det går att snyggt och omärkligt copy-pastea 200 000 texter pang bom bara? Det känns nästan som om de haft dokumenten i en stor papperspåse som det stått "super-duper topphemliga spiondokument" på.

Vidare: Hur kommer det sig att personen Assange blivit så viktig? Han misstänks för våldtäkt i Sverige, här i Enköping, lustigt nog. Kommer Wikileaks att tystna om hans sak prövas i rätten?

Sedan: Utan minsta tvekan hyllar jag publiceringen av de här dokumenten. Internationell politik och säkerhet är för viktig för att bli ett njutningsmedel för en krets herrar som fräser runt i Gulfsteam IV på Hemskt Viktiga Konferenser världen över. Världen blir säkrare ju mindre hemlisar det finns. Jag avskyr hemlisar! Sekretess är som regel ett sätt att skydda myndigheter från insyn. Pampar från prövning.

MEN: Vem är Wikileaks? Vem väljer vad som ska ut? Vem förser Wikileaks med dokument? Vem betalar? Öppenhet är bra, men det ska vara en öppen öppenhet. Wikileaks - misstänker jag - sovrar i sitt material. Vad är det som inte kommer ut? Det är ett allvarligt demokratiskt problem, om vi inte kan se hur urvalsprocessen går till.

Wikileaks är ett slags konstig hybrid av offentlighet och dunkel. Öppenhet får inte vara en fråga för en privatperson med en eller annan agenda. Det får ju inte heller vara frågan om att Wikileaks kontrollerar informationsströmmarna genom att i lagom smaskiga doser publicera det som journalisterna verkar sugna på just nu. Lite skumt är det ju också att dokumentet inte görs tillgängliga för alla, utan att de först levereras till utvalda medier. Nu slåss medierna om att få fram de fläskigaste bitarna ur dokumentmassan, och all källkritik, eftertanke och resonemang försvinner, dränks i en ström av papper som saknar kontext.

  • Comments(1)//prat.korrespondentmedia.se/#post431